Rapport: Anhörig och Soldat: Soldatens motiv och anhörigas respons på beslut om internationell militär insats

Högskolan i Kristianstad, närmare bestämt Olsson, Ann-Margreth E., har publicerat den första rapporten av fem som HKR tillsammans med Veteranenheten har finansierat.

Dialogisk deltagande aktionsforskning har i perioden 2012–2017 bedrivits om svenska soldater, utlandsveteraner och deras familjer. Fokus har varit relationella aspekter, hur det blir för dem som anhöriga, vilket stöd de behöver, liksom vilken kapacitet de utvecklar, när en familjemedlem åker iväg på internationell militär insats i områden med krig och terror. I studien har 110 vuxna varav 42 soldater/utlandsveteraner, 42 partners, 21 föräldrar till soldat, 10 syskon. Några deltagare har dubbel koppling, är exempelvis både veteran och partner. Dessutom har 37 barn till soldat/utlandsveteran deltagit och desto fler berättats om.

Soldatens motivation konstrueras av soldaten i relation till och i interaktion med viktiga personer i soldatens familj, arbete och nätverk. Motivationen samskapas i något som kan ses som ett sammanflätat nätverk av önskningar och förhoppningar, förväntningar och krav som kommuniceras i interaktionen mellan personer i soldatens nätverk och flera olika kontexter som omger soldaten. Obalans i samspelet kan leda till att soldaten upplever längtan tillbaka till missionstillvarons sammanhang med förutsägbarhet i vad som förväntas av deltagarna, med arbetsuppgifter som känns meningsfulla. Utan denna värker ”missionsgiftet” och ”missionstarmen” suger hos utlandsveteranen till att delta i fler missioner.

Familjemedlemmarna berättar om hur interaktionen inom familjen påverkats på gott och ont. Resultaten tyder på att ju mer soldaten förmår att involvera och förklara för sina anhöriga om vad som är på gång samt motivera sig själv och sina anhöriga att lyssna på och beakta varandras perspektiv, desto bättre förutsättningar för lyckad insats för såväl soldaten som de hemmavarande anhöriga. Här belyses även de känslor av saknad som de anhöriga berättar om som blir svåra att bära eftersom saknaden kombineras med oro för soldatens säkerhet och hur den egna förmågan hemmavid ska räcka till om något oönskat skulle hända. Avgörande I alla skeden och faser vid anhörigs deltagande i internationell militär insats, är att de anhöriga har goda förutsättningar och kommunikationsmedel för att kunna kommunicera som familj i relation till varandra. De känslor av saknad som de anhöriga berättar om, blir svåra att bära eftersom saknaden kombineras med oro för soldatens säkerhet och hur den egna förmågan hemmavid ska räcka till om något oönskat skulle hända. Tillsammans med familjerna behöver det militära systemet göra anpassningar och utveckla lösningar som gör att kombinationen arbete – familj underlättas för de försvarsanställda då de förväntas kunna utöva föräldraskap och anhörigskap på distans. Par och familjer kan komma att ha svårt att hålla isär vad som handlar om de yttre förhållandena och vad som handlar om deras inre processer och relationer. Detta kan förebyggas genom:

1)     Att det militära systemet underlättar för soldaterna att upprätthålla relationell kontakt med sina anhöriga inklusive att underlätta att det kan ske på ett integritetsäkert sätt såväl under förberedelsetiden som under insatstiden.

2)     att anhöriga tidigt informeras och erbjuds att bli insatta i vad den militära insatsen innebär och varför den görs; i vilka insatsförhållandena, inklusive arbets- och levnadsvillkor som väntar soldaten; vad som kan utvecklas under insatsen inklusive egna responser och de som kommer från andra i omgivningen. Tips kan ges om hur dessa kan förebyggas eller mötas.

3)     att soldaten uppmuntras och erbjuds stöd i att förbereda och samtala med sina anhöriga i god tid före insats samt fortsättningsvis vid behov under och efter insats. Detta kan ske genom att närmaste befäl håller sig underrättad om utvecklingen därhemma för varje enskild underställd soldat i samband med internationell militär insats.

Läs hela rapporten.

Soldater under existentiellt tryck

Den 10 december 2015 så publicerade stiftelsen Existens & Samhälle en studie som undersökte soldaters existentiella funderingar som kan förekomma innan, under och efter en internationell insats. Så här beskriver författarna Lena Edlund och Sinna Lindquist själva studien.

I denna studie vill vi undersöka vilka olika existentiella funderingar eller påträngande livsfrågor som soldaterna reflekterar över, både under och efter deltagande i en internationell insats. Alla soldater kommer inte att ha funderingar över alla de existentiella områden vi identifierar. Det vi vill visa är den bredd på existentiellt angelägna frågor som soldater möter. Dessa frågor, hur de hanteras av individen och vilken hjälp han  kan få för att bearbeta dem, är avgörande för individens upplevelse av livskvalitet efter avslutad insats och senare i livet. Det är viktigt för Försvarsmakten, frivilligorganisationer och sjukvården i Sverige att förstå att femtontalet olika existentiellt angelägna frågeområden kan ”hamna i knät” på en 21-åring som har utbildat sig till soldat i Sverige. Därför är studien viktig.

I studien förekommer bland annat utdrag från det uppmärksammade blogginlägget ”Varför kan jag inte andas” av Henrik Blomberg (Årets veteran 2012) där han delar med sig av sina känslor och tankar efter sin insats i Afghanistan. Studien dyker ner i det virrvarr av känslor och tankar som kan uppstå under en insats, tankar om livet och döden.

Studien finns tillgänglig i PDF-format för gratis nedladdning.