Rapport: Anhörig och Soldat: Soldatens motiv och anhörigas respons på beslut om internationell militär insats

Högskolan i Kristianstad, närmare bestämt Olsson, Ann-Margreth E., har publicerat den första rapporten av fem som HKR tillsammans med Veteranenheten har finansierat.

Dialogisk deltagande aktionsforskning har i perioden 2012–2017 bedrivits om svenska soldater, utlandsveteraner och deras familjer. Fokus har varit relationella aspekter, hur det blir för dem som anhöriga, vilket stöd de behöver, liksom vilken kapacitet de utvecklar, när en familjemedlem åker iväg på internationell militär insats i områden med krig och terror. I studien har 110 vuxna varav 42 soldater/utlandsveteraner, 42 partners, 21 föräldrar till soldat, 10 syskon. Några deltagare har dubbel koppling, är exempelvis både veteran och partner. Dessutom har 37 barn till soldat/utlandsveteran deltagit och desto fler berättats om.

Soldatens motivation konstrueras av soldaten i relation till och i interaktion med viktiga personer i soldatens familj, arbete och nätverk. Motivationen samskapas i något som kan ses som ett sammanflätat nätverk av önskningar och förhoppningar, förväntningar och krav som kommuniceras i interaktionen mellan personer i soldatens nätverk och flera olika kontexter som omger soldaten. Obalans i samspelet kan leda till att soldaten upplever längtan tillbaka till missionstillvarons sammanhang med förutsägbarhet i vad som förväntas av deltagarna, med arbetsuppgifter som känns meningsfulla. Utan denna värker ”missionsgiftet” och ”missionstarmen” suger hos utlandsveteranen till att delta i fler missioner.

Familjemedlemmarna berättar om hur interaktionen inom familjen påverkats på gott och ont. Resultaten tyder på att ju mer soldaten förmår att involvera och förklara för sina anhöriga om vad som är på gång samt motivera sig själv och sina anhöriga att lyssna på och beakta varandras perspektiv, desto bättre förutsättningar för lyckad insats för såväl soldaten som de hemmavarande anhöriga. Här belyses även de känslor av saknad som de anhöriga berättar om som blir svåra att bära eftersom saknaden kombineras med oro för soldatens säkerhet och hur den egna förmågan hemmavid ska räcka till om något oönskat skulle hända. Avgörande I alla skeden och faser vid anhörigs deltagande i internationell militär insats, är att de anhöriga har goda förutsättningar och kommunikationsmedel för att kunna kommunicera som familj i relation till varandra. De känslor av saknad som de anhöriga berättar om, blir svåra att bära eftersom saknaden kombineras med oro för soldatens säkerhet och hur den egna förmågan hemmavid ska räcka till om något oönskat skulle hända. Tillsammans med familjerna behöver det militära systemet göra anpassningar och utveckla lösningar som gör att kombinationen arbete – familj underlättas för de försvarsanställda då de förväntas kunna utöva föräldraskap och anhörigskap på distans. Par och familjer kan komma att ha svårt att hålla isär vad som handlar om de yttre förhållandena och vad som handlar om deras inre processer och relationer. Detta kan förebyggas genom:

1)     Att det militära systemet underlättar för soldaterna att upprätthålla relationell kontakt med sina anhöriga inklusive att underlätta att det kan ske på ett integritetsäkert sätt såväl under förberedelsetiden som under insatstiden.

2)     att anhöriga tidigt informeras och erbjuds att bli insatta i vad den militära insatsen innebär och varför den görs; i vilka insatsförhållandena, inklusive arbets- och levnadsvillkor som väntar soldaten; vad som kan utvecklas under insatsen inklusive egna responser och de som kommer från andra i omgivningen. Tips kan ges om hur dessa kan förebyggas eller mötas.

3)     att soldaten uppmuntras och erbjuds stöd i att förbereda och samtala med sina anhöriga i god tid före insats samt fortsättningsvis vid behov under och efter insats. Detta kan ske genom att närmaste befäl håller sig underrättad om utvecklingen därhemma för varje enskild underställd soldat i samband med internationell militär insats.

Läs hela rapporten.

Utlandssoldater kan ha svårt att återanpassa sig

Små störningsmoment i vardagen riskerar att göra livet jobbigt för svenska utlandssoldater, flera år efter att de kommit till Sverige igen. Det visar en inledande studie i ett treårigt forskningsprojekt.

Sven Assarsson var FN-soldat under Bosnienkriget på 1990-talet. Han minns hur svårt han hade att återanpassa sig när tjänstgöringen väl var över.

– Just de där småsakerna. Man fattar inte, vad håller ni på med? Vad skriver tidningarna? Vad pratar de om i TV? Vad sysslar ni med egentligen? Bara några timmars flygresa härifrån så dör en småunge av trampminor, och ni sitter och pratar om att det har hamnat fel kanelbulle i påsen. Det är klart att det blir konflikter, säger Sven Assarsson.

Ny avhandling pekar på förbättringspotential för Försvarsmaktens urvalsprocess

En avhandling som skrevs förra året av Charlotte Bäccman, pekar på att de urvalsmetoder som Försvarsmakten använder sig av vid rekrytering av personal är i behov av en uppdatering. Det är främst den psykologiska aspekten av rekryteringen som Charlotte menar har brister som behövs åtgärdas.

Dagens urvalssystem inom försvarsmakten behöver anpassas för att bättre möta behovet av deltagande i internationella insatser. Mätningar av icke-kognitiva faktorer skulle förbättra systemet när deltagandet bygger på frivillighet och motivation, menar forskaren Charlotte Bäccman i sin avhandling ”Mind over Matter. Non-cognitive assessments for the selection of the Swedish voluntary soldier of peace”,

– Icke-kognitiva förmågor handlar om det som inte är direkt kopplat till vår intellektuella förmåga, vårt IQ. De rör exempelvis personlighet, förmåga att se sammanhang, skapa mening och förmåga till återhämtning, säger Charlotte Bäccman.

Undertecknad har ännu ej läst hela avhandlingen, men ämnet i sig är värt att lyfta till en bredare massa. Framförallt eftersom forskning som använder sig av svenska soldater och deras erfarenheter lyser med sin frånvaro.

Här hittar du avhandlingen i sin helhet.